Denna studie undersökte om längre skärmtid var förknippat med ökande depressionsnivåer via en minskad benägenhet att hantera stress genom problem- och emotionsfokuserad coping.
Studiedeltagarna var 4793 högstadieelever från skolor i Stockholms län, hälften pojkar och hälften flickor. Eleverna besvarade en digital hälsoenkät vid tre tillfällen under ett år. Deltagare som ägnade flera veckovisa timmar åt skärm- och internetbaserade fritidsaktiviteter rapporterade högre depressionsnivåer och mindre proaktiv coping. Lång skärmtid var särskilt förknippat med mindre problemlösande coping. Studien gav stöd åt en specifik händelsekedja där skärmtid påverkade problemlösningsstrategier under tre månader som i sin tur försämrade depressionsförloppet under de nästkommande nio månaderna. Resultaten är i linje med tidigare studier som rapporterat att skärmrelaterade psykiska problem ofta sammanfaller med undvikande coping. Sammantaget tyder detta på att ungdomar eventuellt använder skärmar som ett alternativ till att aktivt hantera stressfyllda problem. På samhällsnivå kan skärmarnas distraherande egenskaper eventuellt få konsekvenser i skolan och andra kontexter där problemlösningsförmågan är av yttersta vikt.
