Kan emotionella kroppslukter förstärka effekten av psykologiska behandlingar?
Emotionella kroppslukter kan ha potential att förstärka effekten av psykologiska behandlingar. Det visar en pilotstudie publicerad i Journal of Affective Disorders, författad av forskare från bland annat Karolinska Institutet.
Kroppslukter kan fungera som ett medel för social kommunikation. Kroppsvätskor, så som svett, innehåller en cocktail av kemiska processer, som i sin tur påverkas av en persons emotionella tillstånd. Studier pekar på att individer som utsätts för kroppslukt från en person i ett visst känslotillstånd (så kallade kemosignaler), till exempel rädsla eller glädje, påvisar en viss replikering av detta tillstånd. Denna replikering sker ofta omedvetet och kan mätas genom bland annat fysiologiska tester.
Då de flesta studier inom detta område involverat friska försökspersoner var det övergripande målet med detta projekt att studera kemosignalers potentiella nytta hos de med psykiatriska diagnoser. Syftet med denna studie var att undersöka om emotionella mänskliga kroppslukter, kan förstärka fördelarna med en mindfulness-baserad intervention hos individer med social ångest eller depression.
– Vi vet att emotionella kroppslukter kan ”smitta av sig”, vilket ofta sker omedvetet. I vår studie ville vi testa om denna kunskap kan användas i syfte att förstärka psykologiska behandlingar, säger Emma Eliasson, postdoktor vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP), studiens tredje författare.
Exponerades för glädje, rädsla och ren luft
Till studien rekryterades sammanlagt 48 kvinnor med symtom på social ångest och 30 kvinnor med depressionsymtom. Deltagarna blev indelade i tre olika grupper som exponerades för antingen glädje-kroppslukt, rädsla-kroppslukt eller ren luft. Som uppgift fick deltagarna genomföra mindfulnessövningar under två efterföljande dagar, vilket inkluderade andningsövningar, meditation och avslappningsövningar. Under övningarna introducerades den specifika kroppslukten för respektive grupp.
Affektiva symptom – förändringar i stämningsläget – bedömdes i början och slutet av varje mindfulness-session. Samtidigt registrerades hjärtfrekvensvariabilitet samt elektrodermal aktivitet (via hudkonduktans) under tiden övningarna utfördes för att mäta fysiologiska stress-indikatorer.
Betydande minskning av ångestnivåer
Under studiens andra dag observerades en betydande minskning av ångestsymtom för de som exponerats för glädje- respektive rädsla-kroppslukt, i jämförelse med de som exponerats för ren luft, där effekten av mindfulness var svagare.
– Resultaten var rätt förvånande då vi såg en förbättrad effekt hos de med social ångest som fick kemosignaler, oavsett om de kom från rädsla eller glädje-kroppslukter. Det kan tyda på att det inte är känslan i sig som leder till förbättrad effekt, utan kanske snarare att kemosignaler signalerar en slags ”mänsklig närvaro”. Detta är något vi helt enkelt måste forska vidare på, säger Emma Eliasson.
Resultaten på en fysiologisk nivå var också anmärkningsvärda. Där kunde man se att exponering för rädsla-kroppslukt jämfört med ren luft gav upphov till lägre hjärtfrekvensvariabilitet. Detta indikerade att rädsla-kroppsluktframkallade ett mindre fysiologiskt avslappnat tillstånd, även fast detta inte speglades de självrapporterade ångestskattningarna. Inga signifikanta skillnader observerades i elektrodermal aktivitet mellan de tre luktförhållandena.
Vidare sågs inga skillnader mellan luktförhållandena för gruppen med depressiva symtom, vilket kan indikera att kroppslukter kanske inte har samma fördelar vid depression. Eftersom detta endast testades på 30 kvinnor är dock slutsatserna begränsade.
Förhöja behandlingar med hjälp av kroppslukt
Även om resultaten tyder på att exponering för kroppslukter skulle kunna användas i syfte att förbättra psykologiska behandlingar, vill forskarna bakom projektet understryka att detta var en pilotstudie med relativt få deltagare.
– Även om studien är lovande, visar resultaten mer övergripande att detta är något som borde undersökas vidare genom större, mer kontrollerade studier. Det är även viktigt att klargöra själva mekanismerna bakom kemosignalers potentiella förmåga att förstärka den ångestdämpande effekten av mindfulness, säger Emma Eliasson.
Skulle dessa resultat replikeras och utökas, skulle de förhoppningsvis kunna bana väg för att använda kroppslukter för att förbättra existerande terapiformer.
Publikation
Cecchetto, C., Dal Bò, E., Eliasson, E. T., Vigna, E., Natali, L., Scilingo, E. P., Greco, A., Di Francesco, F., Hadlaczky, G., Lundström, J. N., Carli, V., & Gentili, C. (2024). Sniffing out a solution: How emotional body odors can improve mindfulness therapy for social anxiety. Journal of affective disorders, 369, 1082–1089. Advance online publication. https://doi.org/10.1016/j.jad.2024.10.088
Foto: Beatrice Johansson