- Analys av självmordstrender baserat på WHO:s dödlighetsdata
- BLISP
- EXPERIENCE
- Främjande av hälsosamma livsstilar för att förbättra psykisk hälsa
- GISS
- Journalgranskningsstudie
- POTION
- Regionala och nationella faktorer förknippade med självmord över tid i Sverige
- Samhällsekonomiska kostnader för suicid
- Senare skolstartstider
- Suicid i transportsystemet
- Suicid i vägtrafiken
- STEAM
- Utvärdering av låsbara medicinskåp
- Utvärdering av uppföljningssamtal
- Youth play
- Vetenskapliga artiklar
STEAM
Screen time effects on adolescent mental health (STEAM) är ett paraplynamn som innefattar de forskningsaktiviteter som NASP bedriver inom området digitala hälsobeteenden. Projektet ämnar bidra till ökad kunskap om hur unga personer använder sig av digitala skärmar och vilka effekter det har på deras psykiska hälsa.
Inom forskningsprojektet STEAM fokuserar vi på hur skärmtid påverkar unga personer och hälsoutfall såsom depression, ångest, och suicidalitet – genom komplexa psykologiska fenomen såsom emotionsreglering, sömn, resiliens, sociala behov, och personlig identifikation.
Rådande forskning visar att de psykiska hälsoeffekterna av skärmtid, särskilt i longitudinella studier, kan antas vara relativt små, om än kliniskt allvarliga för ett fåtal individer. Dock syns vissa effekter i stor utsträckning i flera befolkningsgrupper, vilket talar starkt för att denna kunskap är viktig ur ett folkhälsoperspektiv. Exempel på några av dessa effekter är skärmarnas ogynnsamma effekt på sömn, problemlösning, beroendeeffekter samt effekten av sociala medier och exponering för stressfyllt skärminnehåll. STEAM-projektets slutmål är att dels kunna bidra med teoretiska insikter, dels kunna ge praktiska råd och riktlinjer i frågor som rör skärmhälsa och unga personer.
Datakällor
Den data som används inom STEAM-projektet just nu är den från Stockholm school data analysis project där vi utför sekundäranalyser relaterade till en randomiserad kontrollerad studie (RCT) som samlade in enkätdata från över 10 000 högstadieelever i Stockholms län med uppföljande datainsamlingar efter 3 respektive 12 månader. Datainsamlingen pågick mellan åren 2016-2019.
I våra analyser fokuserar vi på hur sömnaspekter och stresshanteringsstrategier (s.k. ”coping-beteenden” till exempel problemlösning, känsloreglering och hjälpsökande beteende) och hur dessa strategier påverkar sambandet mellan skärmtid och depression. Vår longitudinella studiedesign har som syfte att fylla den kunskapslucka som oftast belyses av forskare: Vad är orsak och vad är verkan?
Forskningsfynd
Bland de upptäckter som hittills gjorts inom projektet återfinns bland annat skärmtidens påverkan på stresshantering, där vi kunde se att depressionssymptom hos ungdomar sannolikt påverkades negativt över tid till följd av att skärmtid hade en ogynnsam inverkan på deras problemlösningsförmåga under stress. Intressant att notera är att vi kunde utesluta förekomsten av det omvända sambandet.
Vi har även identifierat mönster som talar för ett ogynnsamt samband mellan tjejers användning av Instagram och Snapchat i termer av försämrad självkänsla och generaliserad ångest.